Under de senaste sju åren har jag enbart arbetat med rehabilitering och friskvård av hundar.

Jag träffar regelbundet människor vars hund har fått diagnosen artros i någon eller flera av sina leder. För de allra flesta innebär detta givetvis många frågor. Hur kommer min hunds framtid att se ut? Kommer den att ha ont? Hur påverkas det dagliga livet med aktiviteter och kanske träning?

Det svåra med diagnosen artros är att det inte finns ett enhetligt svar för alla hundar. Det är alltid mycket individuellt hur mycket artrosen faktiskt påverkar hundens liv.

Rent medicinskt innebär en artros att det finns en förändring inne i hundens led som ”skaver” när hunden belastar och rör sin led. Om artrosen sitter illa till och hela tiden hamnar i kläm genererar den både smärta och nedsatt funktion. Sitter den i ett mer gynnsamt läge behöver påverkan inte bli så stor.

Det är alltid viktigt att minimera effekterna av sjukdomen. Med en översyn av dagliga rutiner och kunskap om vilka rörelser och aktiviteter som belastar leden kan man göra stor skillnad.

Det är naturligtvis också viktigt att förebygga med rätt foder, glukosamin och eventuell medicinering. Denna delen hjälper veterinären till med.

Om hunden känner av sin artros svarar kroppen genast med att skydda den smärtande leden. Detta sker genom att hunden dels lägger om sitt rörelsemönster så att den inte behöver belasta leden lika mycket. Den spänner också muskulaturen runt omkring för att minska rörligheten i området.

Förändrat rörelsemönster: En hund har fyra ben att välja på. Det är därför mycket enkelt för hunden att lägga över sin vikt på ett annat ben än det som gör ont. Ryggen påverkas naturligtvis också av hur hunden väljer att lägga sin vikt.

Det innebär att det eller de ben som får arbeta för mycket också drabbas av spänd muskulatur men den här gången inte för att det gör ont utan på grund av överbelastning.

Samtidigt tappar den muskelstyrka i det första benet. Muskulatur som den hade behövt för att avlasta och skydda leden med artros. Allt eftersom snurrar spiralen med obalans allt snabbare och min erfarenhet är att i de flesta fall har hunden mer besvär av felbelastad och spänd muskulatur än av den faktiska artrosen.

Det positiva med detta är att det går att hjälpa hunden med detta problem. Eftersom man tyvärr inte kan bota artros så kommer grundproblemet alltid att finnas kvar. Därför behöver man hitta enkla och bra åtgärder för att underhålla hundens muskler och rörlighet på lång sikt.

Spänd muskulatur: Oavsett om hunden spänner sina muskler för att skydda det som gör ont, eller för att den överanstränger sig blir effekten densamma. De blodkärl som finns i muskeln trycks ihop och klarar inte längre av att försörja muskeln med blod. Muskeln drabbas av syre- och näringsbrist. Man kan jämföra det med att sätta ett gummiband runt handleden och sedan försöka använda handen.

Blodkärlen skall också transportera bort den mjölksyra och andra slaggprodukter som bildas i muskeln och också i området runt artrosen. Om inte detta fungerar blir det till slut stopp i systemet och blodflödet försämras ytterligare.

Åtgärder

Cirkulation

Det absolut första man gör för att hjälpa hunden att må bra är att få igång blodcirkulationen. Det effektivaste sättet är att regelbundet massera sin hund. Det är inte möjligt för en muskel att ta emot träning i någon form om den saknar en god blodcirkulation!!

Genom att lära sig enkel massage för ”hemmabruk” är det fullt möjligt för matte eller husse att själv hjälpa hunden med detta. De flesta kliniker har rehabavdelning som kan ge enkla instruktioner om hur man ska göra. Sjukgymnast eller annan rehabpersonal kan naturligtvis också hjälpa till med övrig behandling som man inte kan utföra själv. Jag arbetar gärna med elterapi vid all form av cirkulations störning förutom mjukdelsmobilisering och andra manuella tekniker.

Jag avråder från att stretcha hundar med artros. Det finns en stor risk att man vrider leden i ett ogynnsamt läge och istället för att hjälpa hunden skapar man mer smärta. Denna form av behandling skall utföras av utbildad personal om den är aktuell.

Grundträna muskulatur

Den viktigaste muskulaturen för att hunden ska ha en god teknisk möjlighet att röra sig rätt finns på tre viktiga positioner över hundens kropp.

Den första är den stora muskeln direkt ovanför hundens armbåge. Om denna är i bra skick rör sig hunden med tassen riktad rakt framåt och vid steg lyfter den armbågen upp efter kroppens utsida.

Den andra är ländryggens muskler. De finns i området mellan sista revbenet och bäckenbenet. Denna del av ryggen är mycket rörlig och hunden måste ha både styrka och kontroll för att upprätthålla en god bärighet i kroppen.

Den tredje är den stora höftmuskeln som är placerad snett ovanför/framför höftleden, på sidan av bäckenet.

En hund som är svag eller stel runt armbågen går med armbågarna indragna under bröstkorgen och tassarna pekande utåt. Den har då liten möjlighet att få ut rörlighet i frampartiet.

En hund som saknar ryggstyrka får en lätt krum ryggprofil och böjer istället knäna så att den kan använda musklerna bakom knäna och i lårens baksidor. Ser man denna hund bakifrån så vrider den även här ut tassarna och blir trång mellan haserna. Lite enkelt kan man säga att den ser ut som ”Charlie Chaplin”.

En hund som saknar höftstyrka orkar inte trycka ifrån längst bak i steget utan gör en cirklande rörelse med benet ut åt sidan istället för att lyfta upp det. Den här hunden får till slut en överbyggd muskulatur i sin midja eftersom den använder denna del för att ”vicka” sig fram.

Träna dessa bärande muskler genom att gå med hunden, kopplad eller i sele så att du har kontroll, i långsam gåtakt. Då tar man bort möjligheten för hunden att studsa, använda sin inbyggda svikt eller hänga på en annan starkare muskel. Kombinera detta med att låta hunden kliva på ett underlag där den måste lyfta upp benen.

Bra underlag kan vara en äng, mjuk mossa, blåbärsris, löv, oklippt gräs eller något annat som finns i närmiljön. Hunden ska lyfta sina ben så pass mycket att man ser att den faktiskt böjer på dem men inte så mycket att den måste vrida ut knäna för att ta sig över. Anpassa underlaget efter storleken på din hund.

Ett enkelt sätt att skaffa sig en träningsbana hemma är att lägga ut en vanlig stege på gräsmattan. Lär hunden att gå långsamt över pinnarna. När den förstått vad den förväntas göra kan man höja upp stegen några centimeter med hjälpa av ex en tegelsten.

Det ger inte bättre effekt att höja stegen för snabbt. Det viktiga är att hunden klarar av att hålla knäna riktade framåt och under kroppen när den kliver.

Eftersom denna gå-övning tvingar hunden att använda sina ”svåraste” muskler får man träna lite i taget. 5 – 10 vändor över en stege eller 50 – 100 meter i terräng kan vara mer än lagom. Övningen ger bäst effekt om den utförs dagligen.

Att tänka på i vardagen

• Undvik ensidig motion på hårda underlag. Detta ger ett ökat tryck i leden och kan påverka artrosutvecklingen negativt.
• Undvik att låta hunden hoppa neråt. Detta gäller bilen, hårda klippor och branta trappor. Nedförhopp trycker ihop lederna med stor kraft samtidigt som kroppen befinner sig i ett mindre gynnsamt läge.
• Var sparsam med snabba, tvära rörelser. Boll och pinnkastning är inte lämpligt för artros hunden.
• Låt inte din hund tacklas av andra hundar då den leker. Välj umgänge med förstånd.
• En hund som rusar efter något, grannens katt, en annan hund, leksaker eller liknande tänker inte efter hur den rör sig. Risken för överbelastning ökar. En hund som springer själv får en helt annan möjlighet att parera.
• Hundar med ledproblem är känsliga för kyla. Använd ett hundtäcke under den kalla årstiden och låt inte hunden ligga ute i kyla för länge i taget.
• Värm alltid upp minst 10 minuter genom att gå med hunden kopplad innan andra aktiviteter.
• Om din hund är stel efter den vilat behöver du se över hundens motionsvanor. Stelhet efter vila är ett tecken på överansträngda muskler eller dålig cirkulation.

I övrigt skall en hund med artros leva ett normalt liv. Om den mår bra och inte är stel finns det ingen anledning att begränsa detta. Genom att följa de enkla ”pekpinnarna” ovan och ge sin hund regelbunden muskelträning och massage kan man göra stor skillnad på hundens vardag.

Har du nyss fått diagnosen artros för din hund är det alltid klokt att låta rehabpersonalen göra en funktionsanalys. Då får du reda på just din hunds utgångsläge och förutsättningar.

Behöver hunden inledande hjälp med behandlingar för att bryta smärtspiralen och få igång blodcirkulationen är detta väl investerat för framtiden.

Min målsättning för denna patientgrupp är att de ska leva ett så normalt liv som möjligt där ägaren själv klarar av att ge sin hund den regelbundna service den behöver. Rehabpersonalen finns till hands för att guida i starten och därefter hjälpa till med de behandlingar ägaren inte själv kan ge.